Försvaret

Ökade bidrag till försvaret? Ja tack. Till mitt försvar alltså. Immunförsvaret.  Dock vet jag inte vilken form av bidrag.
Mitt försvar är helt vridet. Jobbar mot sig själv. Inte nog med det. Jobbar även mot mig. Inte med mig.
Säg att du får en infektion. Ett virus. En bakterie. Någonstans i kroppen. Då går ditt immunförsvar igång. Snabbt. Slår till mot inkräktarna. Attack! Sedan följer en kamp, kortare eller lite längre. I de allra flesta fall vinner försvaret. Ibland med hjälp av t.ex. antibiotika.
Men mitt försvar då? Nä nä, det ska du inte tro. Att det går igång så där.  Jag tror att mina soldater har blivit för slappa. Gillar att chilla. Aningen för mycket faktiskt. På ren svenska skiter de i inkräktarna. Mer eller mindre.
Visst, till slut vaknar väl även mitt försvar. Ofta lite väl sent tyvärr.
Jag kan alltså få en allvarligare infektion pga det. Ganska snabbt. Inte bra.
Men det räcker inte med det. Ibland kan mitt s.k. försvar faktiskt rent av luras.  Genom att låtsas att de krigar, lurar mina soldater mig. Så att jag inte förstår att de faktiskt slappar.
Så, inte nog med att infektionen kan bli svår ganska snabbt. Inte alltid jag fattar att läget är sådant. Nej, där går jag och tror att det är inte så farligt. Känner att det är något, men tänker att det går väl över. Av sig själv. Så dålig är jag ju inte.
April, april!
Allt det här beror på min icke så charmiga tarm. Grundsjukdomen som är autoimmun. En sjukdom som jobbar mot både sig själv och mig.
När man sedan öser på med mediciner av potent kaliber, ja då meckar man ännu mer med mitt redan konstiga försvar. Kanske är det mina mediciner som är största anledningen till de slöa soldaterna.
Men. Vad gör man? Pest eller kolera? Säg det.
Tror att det är dags att jag börjar ta Mr Crohn på allvar.  Borde jag vistas i en lite mindre bacill-tät miljö om dagarna?
De här inkräktarna, bakterierna, kan även sitta på huden. Streptokocker. Stafylokocker. Det vet vi ju. Och för en tid sedan fick några av dom för sig att krypa in. Under huden. In i blodet. Kanske t.o.m. in i lymfan, vilket jag hoppas inte stämmer.
Soldaterna på permis. Bondpermis.
Så är det någon som har för stor arme'?  Tar gärna emot. Går bra med hemvärnsgubbar också. För att inte tala om folk från Lotta-kåren, om någon sådan fortfarande existerar.