Tankar

Tankar. Har jag många.  Jag läste att människans hjärna tänker ca 50 tankar i minuten.
Nyss hemkommen från väninnan P. Med henne har jag spenderat 5 intensiva dygn. Intensiva på så sätt att samtalen varit många.
Hon hävdar att min hjärna tänker 1000 tankar per minut. Hmm...det är nog att ta i. Men visst, jag kan hålla med om att 50 räcker nog inte. Kanske det dubbla i alla fall.
Det är det här med ditt grunnande. Så säger P.  Som själv hamnat i en livssituation ingen önskar sig. Ändå är jag den som grunnar mest. Som att min hjärna inte kan släppa. Inte släppa taget om en tanke som poppar upp.
P menar att om hon nämner på kvällen, att nästa dag ska hon ta sig iväg och slänga massa sopor. Ja då går jag igång morgonen därpå. Undrar när hon ska i väg? Hur hon ska i väg? Hur resten av dagen ska inplaneras utifrån besöket på sopstationen?
Och då behöver jag alltså inte bry mig alls egentligen. Det där fixar P utan min inblandning.  Jag kan bara ligga där på solsängen och läsa vidare i min bok.
Hon har en teori om att det här beror på att jag är så van vid att behöva planera allt. Stort som smått. Utifrån hur mycket jag klarar. Hur och var jag ska hitta hjälp om jag behöver.
Jag tycker det låter som en bra teori. Bra mycket bättre än KONTROLLBEHOV.