söndag 23 oktober 2016

STD

Först bara en förklaring: jag har inga som helst fördomar eller åsikter om STD, eller de som drabbas. Kan hända vem som helst tror jag. Det är inte det detta inlägg handlar om. Det är, som en kollega sa, bara ytterligare en anekdot från mitt lilla liv.
Ni som känner mig vet att jag de senaste åren har drabbats av eksem. Och av små sår, som i sin tur drabbats av rosfeber. Bl.a.
Av dessa anledningar har jag blivit patient på stora sjukhusets hud-mottagning. Ja, där också...
Alltnog. För några veckor sedan hade jag telefonkontakt med min hudläkare. En mycket trevlig, men också mycket ung läkare. Hen kände att det behövdes en second opinion av en överläkare. Ibland är jag V I P.
Så, jag fick den enda tid som denna överläkare hade den veckan.
När jag kom till Hudmottagningen, blev jag hänvisad till annan mottagning. Just till STD. Trots att jag argumenterade för att det var en hudåkomma, så puttade de över mig dit.
När jag kom in på den mottagningen såg jag en skylt med ordet Information, så dit haltade jag iväg.
Det var bakom en stängd dörr, jag öppnade och klev in.
Bakom disken stog en sköterska. " Vill du vara vänlig och göra som det står på skylten?" sa hon. Eh vilken skylt tänkte jag, innan blicken landade på STÄNG ALLTID DÖRREN EFTER DIG.
Ok, jag  stängde dörren ut till korridoren.
När sköterskan såg vem jag skulle träffa och fått veta min förvirring, förklarade hon att det helt enkelt bara berodde på att jag fått en akuttid. Och att nämnda överläkare hade sin mottagning på STD just denna dag.
Jag andades ut lite, men det var för tidigt.  Först var jag tvungen att ta mig tillbaka till Hudmottagningens kassa. Jag skulle betala där!  Bara att linka dit igen, till en snopen receptionist.
Sedan åter och då kom jag ihåg att stänga dörren noga bakom mig.
Nu då, väntrummet eller? Inte riktigt än.
Först var jag tvungen att registreras på STD-mottagningen . Så att registreras där utan STD-åkomma gick bra, men inte att betala? Hade jag haft en annan sorts temperament hade jag väl fått nog nu. Men jag fogar mig.
Då kom droppen: som patient på denna mottagning blir man ett nummer. Liksom avpersonifieras.
Sköterskan sa att jag i varje kontakt med mottagningen måste uppge detta nummer istället för mitt namn?!
Handlar ju om sekretess det fattar jag, men jag är ju för tusan inte ens patient där!
Väl inne hos doktorn, som var supertrevlig, skrattade vi båda åt denna procedur. Sedan undrade hen vad jag tyckte om lärarlönelyftet, som hens lärar-respektive inte heller fått.
Ett bra besök, med mycket hemliga och administrativa förtecken. Hoppas nästan överläkaren har sin STD-dag nästa gång jag ska dit också. Bara för att jag ska få prova att kalla mig nummer 439.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar