Jag har en mask. En obehaglig jäkla mask. Känns som så. En mask av eksem . I ansiktet. Rött och ilsket. Kliar och svider. Huden känns några storlekar för liten.
Nu står mitt hopp till cortisonkrämer. Igen. Denna gången en längre behandlingstid.
Jag som så ofta är i vårdsvängen, kände i förrgår när jag var på Hudmottagningen : bara dom inte tycker att jag skulle ringt vårdcentralen istället. Att jag liksom tar upp viktig tid. För specialisterna. Jag kunde ganska snabbt släppa den tanken. När hudläkare 1 kom in genom dörren, var hens första ord: OJ!
Att hen sedan gick och hämtade hudläkare 2, gjorde ju att jag liksom tog upp viktig tid för två st specialister. Hudläkare 2 sa: Ajajaj, jag ser att du har besvärligt. Och då var det faktiskt helt ok. De tyckte att jag gjort helt rätt som kom dit.
Jag bönade och bad om ett svar på frågan VARFÖR? Vad är det jag inte tål? Apelsiner? Schampo? Rödvin? (Gud förbjude!). Doktor 2 svarade att hen önskade att det var så enkelt. I mitt fall behöver man inte ta något prov på eksemet. Ingen ide'. Det är nog inget yttre jag reagerar på. Kan vara en kombo av mitt meckade immunförsvar/medicinering/inflammationstillståndet i tarmen / kronisk stress pga kronisk smärta. Livet mitt alltså. Samt att jag är gammalt eksembarn förstås.
Jag kommer att stå på underhållsbehandlingar m krämerna, forever. Bara att gilla läget och hålla tummarna. Att huden inte bli så förtunnad att den går sönder.
Varför har jag ingen knapp att trycka på? För återställning. Av huden. Återställning till ett datum i augusti, typ. Reset.
Å andra sidan behöver jag inte klä ut mig till Halloween. Trick or treat, någon?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar