Minnet

Läser. Om minnet. Det där som sviktar ibland. Ja jag vet att jag börjar bli gammal...men jag kan märka på betydligt yngre bekantskaper att det även kan hända dom. Att minnet sviker. Man glömmer. Det jag läser handlar om extrema fall.
Ett exempel gäller en konstnär och forskare i Washington. Han minns allt han upplevt. ALLT!  Oavsett datum kan han berätta om vädret det dagen. Vad han hade på sig. Vad han åt. Det kallas "highly superior autobiographical memory". Låter inte oerhört eftersträvansvärt. Man har dessutom kommit på att det antagligen beror på att personen har tvångstankar.
Läser också att korttidsminnet varar ca 30 sekunder. Sedan lagras det i långtidsminnet. Om allt fungerar som det ska, vill säga.
En man i artikeln drabbades av hjärninflammation vid 47 års ålder, och efter det kan han bara minnas 30 sekunder i taget. Minnena når aldrig långtidsminnet. Beroende på att inflammationen typ förstörde området hippocampus. Kontentan blir bl.a. att han var 30:e sekund hälsar på sin fru som om han aldrig träffat henne innan.
Hmm...vore ju underbart att bli nyförälskad hela tiden. I samma partner. Dock inte var 30:e sekund, man hinner ju bara presentera sig och inget mer. Hinner man pussas? Tveksamt. Man pussar ju inte någon man känt i 30 sekunder. Eller? Vilken sits alltså. Var rädda om er hippocampus gott folk!
Som det står i mina gamla poesiböcker, som kamraterna skrev i: "Låt mig få sitta i ditt minne, på en liten liten pinne. Om du ingen pinne har, låt mig ändå sitta kvar."  Fast med tanke på ovanstående, när minnet trilskas, kanske följande version är mer passande: "Låt mig sitta i ditt minne, på en liten liten  pinne. Och om pinnen brister, laga den med Karlssons klister!"