På cykeln. På hemväg från jobbet. Jag slutade tydligen samtidigt som ett gäng högstadie-elever. Stora grupper och mindre grupper. De liksom väller fram. Hörs gör de också. För det mesta blir jag glad av att lyssna. Eller kanske lika ofta lite beklämd förresten.
Det här att de inte talar i hela, fullständiga ord. Men det är ju inget nytt under solen. Att ungdomar säger "han ba" och "hon ba" osv. Det sprider sig neråt i åldrarna också.
Kanske även uppåt.
Det var inte det jag tänkte på idag.
I dag tänkte jag på hur de ser ut. Inte så att jag tycker de ser otrevliga ut. Inte illa klädda heller.
Nej, det jag tänkte på var hur LIKA de ser ut. Inte heller något nytt under solen. Att man har en viss stil som 14-åring på en viss skola t.o.m. Inget nytt.
Men tanken jag fick var ny. Åtminstone för mig.
Om man tar en produkt, vilken som helst. En ganska dyr produkt kanske. Då börjar det snart poppa upp kopior på marknaden. Antagligen lite billigare än originalet. Grejen är; att ju mer lik denna kopia är sitt original - desto bättre anses kopian vara. Inte sant?
Om man överför detta till människor. Om några åttondeklassare här i staden ser en bild i en tidning, säg på en skådis/modell/artist. Och den här stil-bilden återkommer och återkommer. Då börjar stilen till slut att kopieras, eller hur? För vilken åttondeklassare har råd med värsta original-outfiten?
Sedan drar det vidare som en löpeld. Tills nästan alla åttor på skolan ser mer eller mindre likadana ut. Kanske alla åttor i hela staden.
Är då den som kopierat stilen mest likt originalet - är det den bästa kopian? Rättare sagt, är den personen den bästa kopian?
Tanken vandrar vidare. Är det alls bra att vara en kopia? Det är väl bättre att vara originalet? Då menar jag inte att vara kändisen. Nej, jag menar att vara sin egen. Sin egen stil.
Och jaaaa, jag vet att det inte är så lätt att gå mot strömmen. Inte som fjortis, verkligen inte då. Jag minns...
Men som en mycket mogen kvinna då? Ja, då är det lättare. Ganska mycket lättare. Dock vill jag göra skillnad. På att vara ett original, och att vara originell. Ett av dessa ord klingar bättre i min mun. Vissa dagar när jag är på det humöret, strävar jag lite mot det ordet. Gissa vilket?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar