Sömn

Sömn. Har jag skrivit om förut. Om vikten av sömn. Eller frånvaron av densamma. Finns nog inget som påverkar mig så mycket. Som frånvaron av sömn. Det är såklart inte ofta jag inte sover alls om natten. Men det är tillräckligt illa med ett par nätters dålig sömn efter varandra. Dålig sömn i mitt fall, är lika med mindre än 5 timmar. På ett ungefär.
Som i natt. Jag gick och la mig efter en trevlig kväll med goda vänner. Inte särskilt sent, runt 23. Somnade. Men 03.30. Då var det kört. För denna natt.
Oftast beror min sömnbrist på att kroppen värker. Omöjligt att ligga stilla tillräckligt länge för att somna om.
Men det vet vi ju alla, att när sömnen uteblir - då har hjärnan en märklig förmåga att snurra igång. Inte alltid med positiva tankar.
Jag läste någonstans om någon som funderade över livet. Någon annan än jag alltså. Denna någon funderade över om människan ska nöja sig med korta ögonblick av lycka. Liksom tacka för små korta stunder av tillfredsställelse. Svaret hon får är att det får väl var och en själv välja. Hmm?
Är det så enkelt?
Många av oss väljer ju att använda delar av dygnet till någon slags lindring. Någon slags "lycka". Kanske i form av träning. God mat. Lite rödvin. En lugnande tablett. En kram. Ett samtal.
Någon sa till mig: Gud var mycket god. Han gav oss natten så att vi får vila.  Det gjorde han säkert, men inte till mig. Eller är det bara jag som inte fattar hur man gör? När man sover?
Mera träning alltså. Undrar om jag kan hålla mig vaken så att jag kan börja redan ikväll?