söndag 7 februari 2016

Panik!!!!

Panik. I torsdags utbröt den. Under dryga halvtimmen. Hjärtklappning. Hyperventilerande. Tunnelseende. Ja, ni vet.
Som jag skrev i förra inlägget är min arbetsplats under renovering. Sedan länge. Det innebär bl.a. att ordinarie plats för cykelställ - ja det är inte ordinarie längre. Cykelställen finns nu på andra platser. Betydligt längre bort från någon av ytterdörrarna.
Detta har i sin tur lett till att jag clearat med ledningen om att parkera min käraste ägodel, där man egentligen inte alls ska parkera en cykel. Precis utanför huvud-entrén. Så där har min cykel stått nu i x antal månader. Jag har vid några tillfällen sagt att det här känns inte som ett riktigt säkert parkeringsställe. Men, men, so far so good. Och jag behöver bara ta 10 steg för att komma in i huset.
I torsdags gick jag ut genom porten kl 15. För att förflytta mig via cykel till ett av skolans andra hus. I ca 10 sekunder stod jag där som ett fån. Ingen cykel! Innan hjärnan registrerat det, ja det tog 10 sekunder. Sedan kom paniken. Vad gör jag nu? Visserligen min äldsta cykel av de två jag äger, men den här har två ganska nya dubbdäck = åtråvärt.
Alltnog. Jag spred snabbt nyheten. Fick låna en kollegas cykel för att spana runt. Ett par elever samt ett antal kära kollegor deltog i sökinsatsen. Det var nära nog att jämföra med Missing People. Missing Bike.
Själv var jag vid det här laget rätt kass på att leta. Tunnelseende, som sagt. Dessutom helt övertygad om att cykeln var stulen. Till skillnad från några av kollegorna som gissade på att NÅGON flyttat den.
Så småningom kunde jag börja andas igen. Kollegan L hittade cykeln i ett cykelställ. På helt annan plats, alldeles för långt bort för mig. Att ens överväga en parkering där, finns inte på min karta.
Nu återstod att lösa mysteriet. Vem var NÅGON? Knappast en liten busunge som parkerat min cykel så prydligt i cykelstället. Nyheten spred sig snabbt.
Då fick jag höra av kollegan C att hon faktiskt t o m sett när NÅGON kom körande med flakmoppen. Med min cykel på flaket då alltså. Och sedan parkerat den så fint i cykelstället. Min cykel alltså, inte flakmoppen.
Nu har ju ni som är mina kollegor listat ut vem NÅGON är. Till er andra säger jag bara att NÅGON väl egentligen bara gjorde sitt jobb. Som vaktmästare ska man forsla bort felparkerade cyklar, till annan plats.
Nu vet han att det är min hoj, och den rör han inte mer. Funderar på om jag ska fixa en Handikapp-skylt och stoppa ner i leran. Där jag kommer att vara nödd och tvungen att parkera ett tag till. Tills renoveringen är klar. Bästa alternativet skulle ju vara att ta in cykeln. Undrar om jag kan cleara med ledningen om att cykla i korridorerna?

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar