söndag 29 januari 2017

Details

Detaljer. Hur ingående ska man vara? Kan man vara?  Bör man vara?
Om man som jag, har en vän som är ens allra bästa. En vän som står mig allra närmast i livet. Eller i alla fall allra närmast efter barnen och kärleken min.
Som är den syster jag aldrig fick. Kanske faktiskt närmare än vad en syster skulle varit.
Vår relation sträcker sig många, många år bakåt i tiden. Men har fördjupats och förstorats de senaste tio åren.
Vi pratar i telefon två, tre gånger i veckan. Ses när vi kan, avståndet är alldeles för långt och jag alldeles för lite mobil.
Men när vi ses, som vi gjort nu i helgen....ja käre barn o vänner, som man säger på den ö där min vän P bor. Då finns inga hämningar. Inga gränser. Inga regler.
Det är skratt, gråt och allt däremellan.
Djupa diskussioner om livet och döden. Ytligt fniss-prat. Tips och råd till varann. Om allt. Och då menar jag inte bara inredning. Näe, jag menar ALLT.  Detaljer. Too  much information skulle nog våra barn säga, om de lyssnade på oss.
Kanske är vi lite too much hon o jag, men det är ju det som gör oss till dom vi är. Lite too much för vårt eget bästa ibland. Men bara ibland.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar