Gnällbältet

Ja, jag bor i Gnällbältet. Låter inte roligt. Men just i dag väljer jag att tolka det som att jag har rätt att gnälla. För det är just vad jag tänker göra. Så, jag ger dig en utväg nu, om du inte orkar läsa längre.

Ibland får jag höra att jag ser så pigg ut. Så fräsch. Vilket naturligtvis är smickrande. Jag tror heller inte att den som säger det, inte menar det. Så blåögd är jag.
Men, den som säger det vet heller inte vad som ligger bakom. Bakom fasaden. Bakom masken. Varje gång jag går utanför dörren. Sätter jag på mig den. Masken.
Ofta består den av lite smink och ganska mycket färg på både hår och kläder. Tänker att jag mår bättre i lite färg?
Tyvärr har jag ju lika ont ändå. Det har jag haft så länge så jag minns inte längre hur det är att vara utan smärta. (Kändes konstigt att skriva, men det är ju sant).
Men senaste tiden har varit värre än på länge.
Förutom den vanliga gamla smärtan i rygg/nerv och fötter, så har jag nå´n slags inflammation i bäckenleden. Tror man. Ska till "min" ortoped om en liten vecka.

Dessutom har jag sedan slutet av september dragits med en envis magplåga. Förutom min Crohns alltså. Jag tolkar det som magkatarr/magsår, men börjar bli lite orolig eftersom medicinen från farbror doktorn inte hjälper. Så i dag sa han; doktorn som inte direkt var nå´n farbror den här gången, att nu måste vi göra en gastroscopi. På torsdag tittar man ner  i magsäck/tolvfingertarm mm. Jag är van, och gör hellre det än andra vägen...

Den här magen jag har ställer också till vad gäller klädval. På tal om att se fräsch ut. Haha, ni anar inte hur mycket tid jag lägger på att välja kläder!
Inte för att jag har en ändlös garderob, snarare motsatsen.
Nej, anledningen är att jag måste tänka på hur magen mår. Mår magen bra, ja då kan jag välja nästan vad som helst. Framförallt om jag vet att jag är hemma igen efter bara några timmar.
Mår magen dåligt, ja då måste jag ta nå´t "att växa i". Som inte sitter åt. Inte ens på eftermiddagen, när magen svullnat rejält.
MÅnga små elever har frågat om jag har en bebis i magen. Borde kanske ta det som en komplimang på nå´t bakvänt sätt, med tanke på hur gammal jag faktiskt är. Men, tyvärr har inte en 7-åring åldersbegreppen riktigt klara för sig.
Nu tror jag att jag gnällt färdigt. Ujujuj, va skönt det var!
Så, mot garderoben. Fram med två olika alternativ till morgondagen.
Sa jag att jag pga bäcken-eländet inte klarar jeans-sömmar heller?