Väderprat. Det möts vi av överallt. Hós frissan och på kafferasten. En kommentar om att det är nästan FÖR varmt, eller att nu får det väl ändå sluta snöa. Vädret pratas det om även med vänner och familj, fast kanske då på ett lite annat sätt. Aktivitets-relaterat. Vad vi fått ställa in nu när det regnat så länge. Eller vad vi planerar att göra i helgen, om bara vädret står sig.
Ibland driver vi med väder-pratet. Om du bara har vädret att prata om - var då tyst istället.
Så har jag också tyckt. Ibland. Särskilt när vissa har en tendens att fastna. I vädret.
Men. Kanske har jag ändrat mig? Jag har inte riktigt tagit ställning än. För eller emot väder-pratet.
Faktum är ju. Det blir som det blir. Vädret. Inget att göra åt. Inget vi kan påverka.
Jag läste någonstans en rad som fastnade. Som jag plockar fram nu. När jag tänker tankar om väder-prat. Minns inte raden ordagrant. Ungefär så här: Vädret styrs inte av våra önskningar. På det sättet liknar det själva livet.
Kunde inte sagt det bättre själv. Jag känner ofta att jag inte kan påverka själva livet. Tyvärr. Det blir som det blir. I alla fall vad gäller vissa, avgörande beståndsdelar.
Däremot kunde det ju kanske vara bra med en prognos. För livet. Då tänker jag mig något längre än fem dygn...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar