Ålder - bara en siffra?

Funderar. Över ålder. Kanske har det att göra med att dottern fyllde 30. Tänker på all tid som går. Det gör jag ofta, verkar det som. Oftast är det jobbiga tankar, men inte alltid. Tiden har ju inte  varit fylld av enbart svåra saker.  Saker att ångra. Att ångra att jag gjort, och att inte gjort. Tvärtom. Många bra och roliga, rent av underbara stunder finns såklart i minnet. Men nu håller jag på att halka av banan. Ålder var det. Ordet för dagen. Funderar över vilka olika skeden vi är i.  I mitt arbete, mitt arbetslag.  Tidigare var jag i ett arbetslag som var ganska homogent. Alla (nästan) var "gamla". Alla (nästan") hade åldrade, vårdkrävande föräldrar. Det var något av en trygghet.
När jag nu börjar i ett nytt gäng, jag då är jag klart äldst. Tänkte lite på det innan jobbstarten. Kände lite pirr inför det. Det är nämligen första gången i mitt nu ganska långa yrkesliv. Första gången jag är äldst. HJÄLP! PANIK! Hur gick det till? Jag är ju jämngammal med föräldrarna till eleverna. Eller inte? Nej, nu är jag inte ens jämngammal med många av deras mormödrar...hoppsan!
Jag vill inte påstå att jag är ålders-fixerad. Inte alls. Men - jag har ingen direkt längtan efter ålderdomen. Fast det är klart att jag vill leva länge, om jag inte blir så mycket sämre än jag redan är.  Men, jag har väldigt svårt att förstå att jag är så gammal som mitt personnummer anger. Kroppsligen - visst, där kan jag nog t.o.m. lägga till 10-20 år, men mentalt? Där känner jag mig som 40- 45. Typ. Så är det.  Men, ska jag nu vara äldst, då tror jag att jag är i rätt gäng för det. I ett gäng som vabbar, medan jag åker till demens-boendet. Det är som det ska vara, och mitt gäng är ett väldigt glatt gäng. Jag tror inte att jag någon enda gång kommer att känna mig för gammal där.
Förresten, jag såg en film härom dagen. En riktigt bra film. "The company you keep". En bra story. Bra skådisar. Men - det bästa var att i princip alla var äldre än jag! Hur ofta händer det i dessa dagar? Jag säger bara  Susan Sarandon, Robert Redford, Julie Christie, Sam Elliot. I samma film! Och den utspelade sig verkligen inte på ett glamouröst seniorboende i Beverly Hills - tvärtom nästan. Ingen var för gammal i det gänget heller.