Food vs clothes

Undrar när det hände? Att jag blev utan färg. Blek. Beige. Ok, jag är solbrun i skinnet, men mina kläder! När jag var ung (läs yngre)  var jag en ganska färgstark person. Både till det inre och yttre. Sedan måste nå´t ha hänt. MIn enda förklaring är sveda o värk. När jag har så ont och liksom inte deltar i livet, då har jag en tendens att inte vilja synas. Jag har lika ont nu, om inte ondare, men nu får det vara nog. 
När jag inser att maten jag äter, min nyttiga/goda mat, är färgstarkare än jag. Då får det vara nog. Om min kassa och mina fötter tillät,  skulle jag springa runt på sta´n och handla  - i FÄRG! Men eftersom både kassan o kroppen är skrala, så får det bli små förändringar. Ett steg i taget,  med hjälp av Tradera. Och annan näthandel.  Jag ska smyga in min kost i mina kläder. Ja, alltså, inte bokstavligt. 
Tomatröd. Broccoligrön. Morotsorange.Gurkmejagul.
Så nu lyssnar jag på min gamla Patti Smith-samling och funderar på att inhandla färg för att färga om min garderob. Underförstått innehållet i den. Fast Patti; ja henne har jag aldrig sett i annat än svart/vitt. Hon skulle nog bli FÖR färgstark med färg på.  
Kanske ska jag spara några gamla trasor i mer neutrala färger. Om jag ångrar mig, jag har en tendens till allt eller inget, som nog inte är så smart i det här fallet.  Chokladbrunt, tofubeige - det funkar också i mitt kost/kläd-tänk. Men jag har flera plagg i nå´n puder-rosa ton, som jag inte vill färga om. Hjälp mig - vad kan tänkas ingå i min antiinflammatoriska kost, som har den färgen?

Strumpbyxor jag hittade i lådan, vilket fynd!