Jag har en relation med ett land. Ett annat land än Sverige. Landet Korea. Syd-Korea. En relation på flera sätt.
Det största och viktigaste sättet har naturligtvis att göra med den älskade sonen. Nu är det snart 25 år sedan han kom, så långt bort ifrån. Och blev min. Ja, inte bara min, men ändå.
Även det ett fantastiskt sätt att få barn. Jag vet, eftersom jag provat det "vanliga" sättet också.
Dock är det jag som är mest nyfiken på landet Korea. Mer nyfiken än sonen. Jag läser då och då på lite grann. Om vad som händer där borta. Om kulturen.
Dottern frågade häromdagen; vad håller dom på med i Korea? Jag hörde att dom skjuter nå´t upp i himlen, som man inte får? Som tur var kunde jag ju förklara att det inte var det landet som brorsan är född i...det kändes bra.
Men jag har sedan millenium-skiftet även en annan sorts relation med det landet.
År 2000 köpte jag min första lilla korean. Förutom sonen då. Som ju även han kostade en hel massa pengar. Men han har ett betydligt större andrahands-värde, det vill jag lova!
Jag inhandlade en liten Hyundai, den allra minsta modellen som fanns. En guling, förstås =).
Det var kärlek vid första ögonkastet.
Visserligen var den liten, men varken sonen, dottern eller jag är särskilt högresta personer. Det som var ett extra plus, var ju att den var hög. Sonen som då var punkare, gillade detta faktum. Han kunde nästan sitta rak i bilen, trots den höga tuppkammen.
Det som var mindre bra, upptäckte jag efter några vintrar utan motorvärmare/kupévärmare.
Min lilla gula pärla frös ihop. Startade inte. Gick inte att öppna. Inte kompatibel med minus 10.
Sonen förklarade detta faktum med: Det vet du väl mamma, att vi koreaner inte är gjorda för vintern!
Han är lika inkompatibel med svenska vargavintrar han. Kan det ha att göra med ursprunget?
Med "Made in Korea". Som f.ö. var den första tatuering han gjorde. Made in Korea, och en rad med tvättråd. "Fintvätt. Tvättas med likande färger" mm. Fyndigt, tycker jag.
Nu är jag inne på min tredje korean, inklusive sonen. En lika liten, men inte lika hög. Och den här är röd. Och den står i varm-garage, och trivs. Helenas lilla röda. Den är ju nästan från Kina...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar