Logistik.

Logistik. För tio år sedan tog jag nog aldrig det ordet i min mun. Numera använder jag det ofta. I alla fall inför varje helg. "Målet med logistik är att skapa tids-och platsnytta, att produkten befinner sig på en bestämd plats vid en bestämd tidpunkt":
Så står det om man googlar på ordet.
I mitt fall är det jag som är produkten.
Inför varje helg försöker jag göra ett logistik-schema för produkten. Dvs mig.
För att se till att jag hinner med att vara på olika ställen,  och med så många av mina nära och kära som möjligt. Nu när lilla mamma behöver mig extra mycket, blir det förstås ännu lite mer komplicerat, det där med logistiken. Men även tidigare var arbetet krävande, i alla fall i tanken. Det är ju barnen ( eller dottern i ärlighetens namn), särbon, hans släkt, barnens far. Och så mamma då. På ena sidan. På andra sidan - bara jag. Ibland känns det så. Jag hoppas ni förstår att jag är lite cynisk.
Det är illa nog en vanlig fre-sö. För att inte tala om dessa storhelger. Ujujuj! Då krävs det tankeverksamhet och framförhållning.
Jag borde vara van. Efter skilsmässan från barnens far för 20 år sedan, har egentligen logistiken legat mig "varmt om hjärtat". För att se till att det blir så bra som möjligt för alla. Varje helg.  Eller hur?
Varför är det mitt jobb? Kanske för att jag är bra på det. Eller har tvingats att bli bra på det. Kanske finns det nå´n del av mig som gillar att hålla på och hålla på. Vad är det för konstig del i så fall?
Jag vet inte. Men om det är så, ja då tar jag gärna ut tidig pension från logistik-tjänsten.
Helst NU.