Såsom i en spegel...

Det händer alltsom oftast. Fler och fler gånger faktiskt. Jag passerar en spegel. Eller passerar och passerar. Jag stannar vid en spegel. Men hur jag än tittar så ser jag inte.
Jag ser inte mig själv. Det är någon annan där i spegeln. Märkligt. En optisk synvilla? Ja inte vet jag. Så är det i alla fall.  Det är inte jag. Inte den person jag tror att jag fortfarande är.  Dock förstår jag ju att det inte kan vara fel på samtliga speglar...så det måste ju vara fel på mig? Hur blev det så här? Och när hände det? VIll inte vill inte vill inte!

Jag vill att min spegelbild ska vara lika rättvisande som den här på fotot. Så att man verkligen kan se att motivet återspeglas på ett korrekt sätt! Så att föreställningen om hur det ser ut, stämmer med verkligehten. För så är det väl? Eller?