En parentes. Det var bara en parentes. Så sa jag flera gånger i ett samtal häromdagen. Ett telefonsamtal med en vän. Vi halkade in på 100 andra saker under tiden som ví egentligen pratade om ett annat ämne. Ni vet, så där som det lätt blir. Särskilt när man känner varandra ganska väl.
Till slut sa jag faktiskt: "Hela livet kanske bara är en parentes". Det liksom bara slank ur mig.
Min vän frågade vad jag menade. Jag kunde inte svara, förstås. Vill ju inte leva i en parentes. I alla fall inte hela tiden.
Men tänk om det är så? Att det här livet ÄR en parentes? En parentes från/till vad? Blir ju följdfrågan. Svindlande tanke. Att det inte är det här livet jag o du lever här o nu, som är det egentliga livet. Bara ett sidospår, en parentes.
Parallella universum har man ju hört talas om. Kan det vara möjligt? Svara på den om du kan.
((Den här dagens största o längsta parentes var nog detta inlägg...))
Parentes... kanske inte, vet ej. Men paralella universum tror jag på, tror jag. Såg ett helt fantastiskt vetenskapens värld på teve om det för några år sen och det var så himla intressant och fick mig då att tro på paralella liv och så. Skulle då förklara duja vu´och spöken och sånt...
SvaraRaderaheanku