Dagens rubrik syftar på snön. Vafför? Vafför? När jag nu inte har småbarn längre behöver jag ingen snö. Är man dessutom hänvisad till cykel som transport/motions - möjlighet....Ja då fattar ni. Innan mina fötter började spöka, så älskade jag verkligen inte snön heller, det ska jag inte påstå. Men... Men det jag älskade var att ta klä mig efter väder och ta en promenad. I ur och skur. Ju mer ur och skur - desto bättre faktiskt. Gillade den där känslan av mig mot elementen.
Som när jag var liten och på väg hem från skolan. Hade vi tur blev det snöoväder på hemvägen. Då blev det mycket roligare. Vi tog genast omvägen över den lilla stadens snö-upplag, eller vad det heter. Där de tippade av all snö som plogats ihop på gatorna. Allt nog. De här snöhögarna var hyfsat stora för en 7-åring. Perfekta för strapatser. Vi var Barnen från Frostmo-fjället. Konstigt nog var vi the crew from High Chaparall på precis samma ställe, några månader senare. Funkade lika bra. Utan snö.
Numera föredrar jag den senare leken.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar